Andreas äventyr

Jag har just varit två veckor i Fontainebleau strax söder om Paris och bouldrat men också sprungit en del. Ett tips till er som åker dit är att leta upp blå (terräng) eller röda (svår terräng) vandringsleder och springa dessa. Mycket fina stigar.

Avslutar med några trevliga bilder på vännerna som bouldrar. Jag har tyvärr inte några bilder på mig eftersom att jag höll i den fotande telefonen. Men först: några ord om två sponsorer i årets satsning!

Extfin är en låneförmedlare för företagslån. Varför röja runt och söka hos olika banker och andra långivare med olika webbsajter och processer när du kan fylla i ett enkelt formulär på extfin.se och låta den tjänsten göra jobbet. Du bara lutar dig tillbaka och ser erbjudandena droppa in. Sen kan du jämföra räntor m.m. och fatta ditt beslut om hur du ska finansiera ditt småföretag.

TG Swimrun Coach är Tomas Granbergs coachingverksamhet. Tomas är alltså min huvudsakliga swimrunpartner och jag vet själv hur strukturerad, kunnig och pedagogisk han är. En riktig klippa som hjälper folk att bli bättre löpare, simmare och swimrunatleter. Rekommenderas varmt. Han finns på Facebook och Instagram.

Det är nu vi skriver resultatlistan till höstens Ötillö, skulle man kunna säga. Om det är någon som håller med om det så är det min lagkamrat Tomas “Maskinen” Granberg. Han har gjort sig känd som den som för några år sedan på våren bestämde sluttiden för höstens Lidingöloppet (2:07) och sedan levererade den. Det är såna anekdoter som givit honom smeknamnet Maskinen.

Jag ska inte trötta ut läsarna med träningsdata denna gång. Visst är det intressant, men jag inser att det ibland kan innebära uthållighetsträning bara att ta sig igenom mina texter. ;) Jag kan beskriva känslan istället. Vi tränar på riktigt bra och det är lättare än förra året att hålla löp- och simmängden uppe. Kroppen vänjer sig vid högre belastning.

Vi inser att Ötillö inte avgörs av en jättehård träningsperiod. Snarare är det en livstil som krävs, med daglig uthållighetsträning i många år. Man blir oundvikligen lite annorlunda. Alla människor ägnar inte helgerna åt att röja runt i ett naturreservat eller tar sig hem från jobbet i löparskor. Lite annorlunda, men mer och mer lika de andra i denna värld. Ingen har någonsin presterat väl på Ötillö genom att leva ett — så att säga — normalt liv.

En stark drivkraft för mig som gör att det är värt att träna för det här att få vara i samma miljö som en massa duktiga atleter som jag har djupaste respekt för. För skojs skulle kollade jag bakgrunderna för topp 20 på Ötillö 2019. Ungefär hälften skulle jag kalla nuvarande eller föredetta nationell elit inom sin sport och jag kände igen åtminstone sex som världselit.

Detta sällskap gör Ötillö speciellt och det gör det till en tävling som jag tycker att man bör hedra genom att träna ordentligt och satsa på, om man väl tagit sig an den.

Och så något helt annat! Varje år blir det åtminstone någon skimo-resa och denna gång blir det till Kebnekaiseområdet (igen) i mars. Jag avslutar med några inspirationsbilder på kompisarna och jag (i gulröd jacka) från våra äventyr för två år sedan i Jotunheimen i Norge. Livskvalité!

Ja, är svaret. Visst lär sig fler tala ett språk som barn, men massor av människor lär sig faktiskt tala ett nytt språk bra även som vuxna. Simning är mycket komplext — som fransk grammatik. Duktiga simmare har internaliserat rörelser och vattenkänsla och kan simma med fin teknik utan att tänka. Man kan lätt tro att de föddes så. Men så är det förstås inte. Som simgurun Micke Rosén påpekat så finns det tyvärr ingen naturlig simning för en människa. Vi är inte vattendjur utan alla måste lära sig detta nya språk.

Mina vänner som varit elitsimmare föddes inte så bra som de är. De har gjort sina 10 000 timmar i bassängen. Att inte fler som börjar som vuxna blir lika bra tror jag har mycket att göra med att i stort sett inga som börjar simma som vuxna tränar simning 20–25 h/v, som elitsimmare gjort. Vad tror du att du kan bli jättebra på genom att träna bara två gånger i veckan?, som simgurun Gary Hall Senior sa.

Jag har verkligen blivit varse detta under hösten. Min plan efter ÖTILLÖ i september var att dra ner på simningen, bara underhålla och faktiskt slippa simma ett tag. Det gjorde jag verkligen bra då första månaden bara innehöll typ fem simpass! Efter det kom jag in i simningen igen med två korta pass per vecka. Men samtidigt simmade min lagkamrat Tomas Granberg på som aldrig förr. Vi var ungefär lika bra på ÖTILLÖ men nu är det stor skillnad i bassängen. Jag är utklassad!

Vi började båda simma som vuxna och just nu uppvisar vi tydligt skillnaden mellan en som inte ansträngt sig (för tillfället jag) och en som arbetat med teknik med coach, simmat mycket och blivit starkare. Tomas är nu på en sådan nivå att han hjälper andra att lära sig simma. Kolla in hans Instagram. Vad kan vi lära oss av Tomas? Hårt arbete lönar sig och det är faktiskt möjligt att bli en bra simmare även som vuxen.

Som Henry Ford sa:

Whether you think you can, or you think you can’t–you’re right.

För två månader sedan skrev jag här att jag var på väg tillbaka i träningen efter att ha tagit det lite för lugnt efter ÖTILLÖ. Egentligen tog jag det lite för lugnt med löpningen under sommaren också. Ibland berodde det på att det var många tävlingar och ibland pga ett självbedrägeri med att halvåret av 100 km/v skulle sitta i för all evighet utan underhåll.

Hur som helst är jag igång starkt sedan två månader. Vill man vara i 100 km/v-form så gör man bäst i att springa 100 km/v och inte 60. Jag har också större polarisering nu med två fartpass per vecka, vilket jag hoppas ska göra mirakel. Jag springer med maratonhjälten Tobias Lidving och Maskinen på en del av dem, vilket både är roligt och håller kvalitén uppe. Ungefär 100 km/v försöker jag få till.

55 km terräng på NUTS för 2,5 veckor sedan gick sådär. Trevlig dag, visst, men jag sprang nog 5–10 min sämre än förra året, kompenserat för ny tyngre bana. Jag tog iofs inte i lika mycket. Formen nu är helt okej iaf och på uppåtgående. Det blir skitbra! Både jag och Maskinen är mycket taggade inför vår swimrunsäsong nästa år.

Oops. Där höll jag på att skriva ett ganska värdelöst inlägg. När jag kommer ihåg det så brukar jag försöka skriva något som faktiskt är användbart för läsaren. Nu kan jag nämna att jag har upplägget mycket volym i löpningen, som sagt, men också två hårda pass per vecka. Det är väl kanske mer som 1,5 hårda pass, men ett på tisdag och ett på torsdag eller fredag, eller liknande. Dagen innan hårt pass försöker jag springa lugnt så att jag är fräsch och kan få ut så stor effekt som möjligt på det hårda passet. Det kanske var användbart.