Tävlingsåret 2017 har jag behandlat tidigare. Planeringen för 2018 återkommer jag med i januari. Men nu om träningen det gångna året.
Kontinuiteten är a och o i löpträning och den är god. Jag har inte haft några betydande avbrott och inga motivationssvackor de senaste åren. Tvärt om är jag mer och mer taggad och har också överträffat mina mängdmål under året i både simning och löpning. Texten är som hämtad ur ett vd-ord i en årsredovisning, men stämmer!
De sista halvåret 2017 har jag skruvat upp löpmängden till 100 km/v vilket verkligen höjt kapaciteten. Det vill jag fortsätta med kontinuerligt nu när jag har upplevt vad det ger. På Solvalla Swimrun och November Ultra Trail Södertörn kände jag mig märkbart starkare än tidigare. Att få kämpa mot den nationella eliten är min belöning och nu är jag strax där i de små sporterna swimrun och terränglöpning på ultradistans.
I simningen har jag också tuggat på pliktskyldigt och blivit lite snabbare. Min lagkamrat Tomas Granberg och jag blev faktiskt lite överraskade över hur pass väl vi stod oss mot andra swimrunnare under tävlingarna 2017 i simmomenten. Givetvis finns det betydligt starkare simmare än oss, men de blir färre. På Ångaloppet märkte vi t.ex. att det var löpningen och inte simningen som var den primära begränsningen bland de närliggande placeringarna.
Jag har svårt att motivera mig för simpass över 3 500 m när jag simmar ensam. Det har dock fått en lösning i att ibland simma med storsimmaren Henrik Gustafsson. Då blir passen över 4 000 m. Det är bra att träna med folk som är bättre än en själv. Ett 4-km-pass kan jag förövrigt veva igenom på en timma med paddlar och dolme nu för tiden.
Mängdmålen 2017
Löpning
- Mål: 55 km/v
- Utfall: 75 km/v (2016: 43 + cykling) fördelat på 4,62 pass/v (2016: 3,12)
Simning
- Mål: 5 500 m/v
- Utfall: 6 143 m/v (2016: 4 554) fördelat på 2,50 pass/v (2016: 2,08)
Ju bättre en blir i löpning och simning, desto lättare är det förstås att öka mängden. För varje år av löpning härdas kroppen och den tål mer stryk. Jag har varit försiktig i att öka mängden för snabbt och det har nog varit en nyckel till varför jag inte skadat mig. När jag under 2016 hade känning i foten cyklade jag mer istället och drog under en period ner på löpningen. Kontinuitet är allt och det tillsammans med gradvis ökning är grundtankarna i min strategi.
Min bonussport klättring är otroligt rolig. Där har jag ingen strukturerad träning utan går bara till Klättercentret Telefonplan och bouldrar. Det är fun and games men jag tror att de tre klättringspassen per vecka i viss utsträckning bidragit till min uthållighet och styrka i simning. Att jag inte tog någon 7c under 2017 berör mig inte. Hade det skett hade det förmodligen varit en enstaka anomali bland 7c-problem iaf. Jag har iaf blivit märkbart bättre i klättring under året. Kul!
Klättring
- Mål: boulder 7c enligt skalan på Telefonplan
- Utfall: 87 7a, 24 7a+, 13 7b och 2 7b+ under 2017, 3,19 pass/v (2016: 2,86)
Vildmarkens son
Under året fick jag smeknamnet “Vildmarkens son” av Ola eller om det var av Lars under vår löpning runt Kebnekaisemassivet. De tyckte att jag rör mig hemtamt i bergen och så är det väl. Jag älskar att röra mig i naturen. Klättra i berg, springa i skogen, gå uppför eller åka nerför snö.
Det har varit jätteskönt att ha kunna lägga så stor del av min swimrun- och löpträning i naturreservaten Tyresta och Paradiset. Nu jobbar jag på kontor igen som en hederlig Svensson, men under större delen av 2017 jobbade jag hemifrån och kunde träna på dagtid.
Vildmarkens son älskar att simma och springa långt ut i skogen med skor och korta tights som enda kläder, nära ett vilt tillstånd. Förvånade vandrare med jackor, ryggsäckar och kök ser förundrat på när detta väsen passerar. Det kan vara ett djur eller en ande, men antagligen inte en människa.
Vildmarkens son behöver ingen vattenflaska för han dricker ur sjön. Vildmarkens son har lite mat med sig i en ficka och äter medan han springer. Vildmarkens son springer ett varv genom reservatet och korsar alla sjöar. Han rör sig obehindrat som de andra infödda djuren och han ser till att njuta av livet och friheten.
Sedan tar vildmarkens son på sig en skjorta och återgår till den tråkigare och mindre spännande världen, för ett tag.
Mer flum: Ötillö 2017 och Timmarna med naturen.
Volymutveckling
Grymt bra!