På SUM behöver man inte följande saker: vätskeryggsäck, vattenflaska, medhavd mat, mycket kläder, toppluva, bivacpåse etc etc. Loppet är “bara” 50 km och har många kontroller med sportdryck, vatten, banan, choklad o.s.v. Springer man på under 4,5 h tycker iaf jag att man bör anamma go light and fast. Jag hade endast tunn klädsel och två gels med mig.
Klädsel för mig är korta eller 3/4-tights och t-shirt. I år bara t-shirt, förra året ett tunt linne över t-shirten för att det var kallare då. Liksom förra året var det bra förhållanden på Sörmland Ultra Marathon — till och med bättre i år med en temperatur som gör att man inte hackade tänder vid start. Eftersom att det var torrt och lerfritt var det rätt taktik att plocka fram landsvägsskorna trots att det står “50 km terränglöpning” på t-shirtarna.
Min styrka i löpning är inte att jag har någon talang för det — för det har jag inte. Men jag maler på med konsekvent träning utan längre uppehåll och det gör att jag blir lite bättre varje år. Personbästa på årets SUM var en självklarhet, men hur snabbt skulle raketen gå? Loppet gick förvånandsvärt lätt med hyggligt bra disponering av krafterna, jag drack tillräckligt och åt lite lagom. Men jag lyckades inte ta mig under 4 h utan kom in på 4:01:49 (föregående år 4:11:50) vilket gav 12:e plats. Hade jag inte skrikit som en galning och varnat löparen framför hade jag tagit en plats i spurten men det är ju kul att se andra kämpa och lyckas också.
Jag hade under 4 h som mål men tycker ändå att jag nådde målet in spirit. Med lite felspringning och att jag ramlade två gånger tycker jag att min tid visar på att kapaciteten ändå är där jag ville ha den när jag satte målet. Dessutom slog jag alla från Nynäshamns långdistansklubb vilket är nog så skönt. ;)