Perfekt dag! Rätt temperatur, sol, inget regn, inte så mycket lera; yttre förhållanden var perfekta för årets SUM. För mig var det andra året i denna tävling. Jag kan verkligen rekommendera denna pärla. Ungefär 50 km på stigar, grusvägar och landsväg. 243 löpare gick i mål, 350 var anmälda, vilket var fullbokat.
Damklassen vanns med god marginal av Kajsa Berg som nyligen slog till med VM-silver på 100 km och som vunnit SUM förr. Tvåa blev Malin Hjalmarsson. Jag talade med loppets trea och fyra, Frida Södermark och Kajsa Friström, och de kände inte till Malin. Själv hade jag sett henne vinna Ursvik Ultra 45 km i mars och då lärt mig att hon är multisportare i Swedish Armed Forces AR-lag. Med den kunskapen kunde jag ganska tidigt i loppet räkna ut hur prispallen för damerna skulle se ut. Särskilt som att jag hade damtrean hack i häl rätt länge — en helt annan tjej som säkert var bra, men som jag misstänkte skulle bli uppäten av en väldisponerad Södermark vad det led.
I herrklassen stod Daniel Nilsson (FK Studenterna) och Philip von Rosen (Hässelby SK) ut med god marginal till resten och var de enda före Kajsa Berg i mål. De är båda kända i ultrasammanhang med medaljer från SM 100 km m.m. Om Daniel kan man väl också nämna att han vunnit SUM 8 av 10 gånger, om jag inte har helt fel.
Själv hade jag ätit, sovit och var peppad. Förutom att vädret var bra var alltså de inre förhållandena också bra. Och framför allt har jag tränat bra sedan förra året. 2014 sprang jag på 4:29. I år hade jag sub 4:15 som mål och lyckades utan att ta ut mig till gränsen komma in på 4:11:50 vilket innebar placering nummer 17. Känslan den sista milen var också en helt annan än året innan. Visst blev det lite tungt mot slutet, men det var inte alls samma trötthet i benen som förra året. Träningen har givit resultat, helt enkelt.
Sörmland Ultra Marathon kan man skriva mycket om. Det är ett fint lopp.
