Exportvärde från SIPRI och befolkning från FN. För er som gräver djupare kan jag meddela att Sipri endast räknar större vapensystem.
Hittade gamla foton från en tidigare blogg jag hade. De är tagna för några år sedan, runt fem.
Hittade just ett tidsdokument. Det är en reserapport från min första resa till Ryssland i slutet av juli 2006, vilket också var min första kontakt med det liberala partiet Jabloko (som man numera brukar stava det på svenska). Partilokalen var buggad och vår ledsagare körde som en biltjuv. Det var spännande, kommer jag ihåg.
Text från 2006:
“Vi fick träffa Sergei Popov, vice partiledare för Jabloka, som berättade om arbetet i duman, Rysslands underhus. Duman domineras av president Vladimir Putins huvudsakliga stödparti Enade Ryssland, men trots detta får Jablokas tre (nu egentligen två) ledamöter förhållandevis stort utrymme, för demokratilegimitetens skull. Vi samtalade förstås också med de centrala personerna i den lokala Jablokagrenen, vilka har platser i stadens lagstiftande församling.
Ett besök hos svenska exportrådet i S:t Peterburg, denna sexmiljonersstad vid Östersjön, gav oss inblick i svenska företags etableringar och affärer i Ryssland. Vi fick också besöka stadsdelen Grasjdánka och motsvarande kommunalrådet Olga Stanikova. Hon genomför sociala program för att stärka samhörigheten och möjligheterna för människor i detta sovområde med höghus och 70 000 invånare. Grasjdanka är det område i Ryssland i vilket Jabloka har sitt starkaste stöd i hela landet, 15 av 18 mandat.”
Idag kan jag konstatera att följande hänt eller stått still under sex år:
Förövrigt har Jabloko interna problem i S:t Petersburg just nu, med en djup splittring som tagit sig uttryck i bl.a. upplösande av den lokala partigrenen och ungdomsförbundet och massuteslutning.
Last weekend, 23 to 26 August, Democracy Forum 2012 took place in Repino just outside St Petersburg. The forum was organized by the Swedish International Liberal Centre (SILC) together with the St Petersburg branch of the Russian Democratic Party Yabloko and invited a long range of NGOs active in St Petersburg. I attended the event together with company from Liberal Youth, SILC and Liberal Party colleague Haralampos Karatzas.
Besides listening to alot of interesting presentations and participating in democracy workshops, I delivered a presentation together with Haralampos on the organization and budget process of Haninge municipality. Instead of boring my readers with the contents of that, here are some nice pictures of my fellow democrats in Russia.
There also was a bit of #DemocracyForum twittering going on.
Watch this exciting film about heliskiing in Georgia and dream away.
The charming country of Georgia, powder snow, alpine skiing, fantastic cousine, good drinks — that makes a fantastic vacation! I was in Mestia two years ago during summer and could see they’d just started to construct a skiing resort at that time. Gudauri is an established restort since many years. And with a helicopter, the seriously steep mountains of the Caucasus range are all yours. And why not heli across the border to do some skiing in Chechnya? :) I’ve heard it’s been done. Not by this organization, but I’m telling you it has been done.
When you’re done watching this, go on and watch the very exotic and well-produced video diaries of the Skiing the Silk Road project.
I brist på seriöst innehåll postar jag en favoritvideo från tuben. Det är en väldigt munter bestigning av Ushba (4710 m) från den georgiska sidan. Videon ger egentligen inte en rättvis bild av ansträngningen. Ushba är en riktig utmaning även för erfarna alpinister. De trevliga norrmännen i videon (som jag hade lite Internetkontakt med) är förvisso starka och något så när erfarna, men utan sådan tur med vädret hade det varit svårt, tror jag. Själv har jag knappast kunskaperna, men jag har iaf fått se Ushbas imponerande och lite kusliga tvillingtoppar från en närliggande höjd i Svaneti i Georgien.
Insändaren nedan publicerades i Tidningen Nu nummer 11, 2012, utgiven 15 mars.
2010 blev året då Sverige återtog platsen som världens största vapenexportör per capita. Summeringen för 2011 offentliggörs i mars, i UDs årliga rapport Strategisk exportkontroll. Men det är inte mycket som offentliggörs. Vad allmänheten får veta är ekonomisk omfattning per exportkategori och mottagarland. Svenska vapenaffärer är fortsatt höljda i dunkel. Den ofattande sekretessen är odemokratisk och är en grogrund för korruption.
Att lägga pusslet om svensk vapenexport är kremlologi av enstaka uttalanden från ministrar och vapenproducenter, avslöjanden i media och läckor från mottagarländerna. Det är inte ovanligt att vi först flera år i efteråt får reda på vad som egentligen exporterades. Så fick vi t.ex. häromåret reda på att leverans av radarutrustning hade skett till Pakistan genom uttalanden i förbigående av en pakistansk general.
Den svenska vapensekretessen är i praktiken närmast total. I stort sett alla ärenden hemligstämplas. Det mesta handläggs av tjänstemän på Inspektionen för strategiska produkter. Fall där man vill ha ett politiskt avgörande tas upp i Exportkontrollrådet, som utgörs av politiker. Man skulle kunna tro att det skulle innebära offentlig insyn, men protokollen och ledamöternas ställningstaganden är hemliga. Sådan tystnad hittar man knappt någon annanstans i vårt land. Det här är en vit fläck i demokratin.
Vad ska sekretessen skydda? I socialtjänsten tillämpas sekretess för att skydda individer. I svensk vapenexport tillämpas sekretessen för att skydda vapenproducenterna från allmänhetens insyn i en kontroversiell bransch. Det är inte konstigt att det titt som tätt avslöjas korruptionsaffärer angående Gripen och andra, svenska vapensystem.
Vi vill ge vårt stöd till Allan Widmans utmärkta motioner till landsmötet, som bifölls och numera är Folkpartiets poltik. Allan skriver att “[s]ekretessen har i många fall gjort att export av krigsmateriel kunnat ske till hårdföra diktaturer utan allmänhetens eller riksdagens kännedom”. Folkpartiet är en föregångare i arbetet för ett demokratikriterium i vapenexporten, vilket nu ska införas. Nu behöver vi påverka regeringen för att avskaffa sekretessen och offentliggöra protokollen från Exportkontrollrådet. Avskaffa sekretessen för transparens och för att röja en grogrund för korruption!
Karl Axelsson, ordförande Liberala Studenter
Andreas Ribbefjord, ordförande Folkpartiet i Haninge
Hade lite semester som jag spenderade på skidor i Lappland. Vi bodde i Svenska turistföreningens stuga i Teusajaure. Vi gick upp på Urtticohkka på stighudar och åkte ner. Berget ligger i närheten av Stora sjöfallet. På huvudet hade jag en kamera och här är resultatet.
Idag kom det fram att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) varit med på möten om anläggandet av den beryktade vapenfabriken i Saudiarabien, som avslöjades igår. Om detta skriver bland annat Ekot och DN. Bilden ovan tog jag på Utrikespolitiska institutets seminarium 23 februari i år om “försvarsmaterielexport”. I talarstolen står ISPs generaldirektör Andreas Ekman Duse och spelar ner problemen med vapenexporten. På bilden syns även hans 1984-klingande rubrik, vilken närmast blir komisk i ljuset av de senaste dagarnas mediaflöde. Han följdes av den vapenexportfrämjande myndigheten Försvarsexportmyndighetens chef Ulf Hammarström som höll samma linje.
I Ekots senaste reportage framgår hur Andreas Ekman Duse vilselett Ekot på många sätt. Här vill jag lägga till ett tillfälle till då det skett. Andreas Ekman Duse hade några dagar innan seminariet i Sveriges Radios Ekot på tal om Saudiarabien endast nämnt exporten av det flygburna radarsystemet Erieye till Saudiarabien till Ekot, trots att exporten av pansarvärnsrobot Bill 2 avslöjats i september 2010 av Dagens Industri. Så här talade och skrev Ekot vid tillfället:
“Det är alltså till Saudiarabien och Förenade arabemiraten som det allra mesta av försäljningen till Mellanöstern sker – länder som har fått skarp kritik bland annat för att ha hjälpt regimen i Bahrain att med våld slå ner demokratirörelsen i landet. Men Andreas Ekman Duse betonar att länderna bara har köpt övervakningsutrustning av Sverige som inte har använts direkt som vapen mot civilbefolkningen i Bahrain.”
På Utrikespolitiska institutets seminarium insåg Ekman Duse antagligen sitt misstag och uttryckte sig så här:
“Till Saudiarabien ska också läggas till att dit hör också pansarvärnsroboten Bill som exporterades under 2011. Det är alltså en fortsättning på de leveranser som skedde 2010 och som då väckte en viss debatt i media.”
Däremot nämnde han förstås *inte* den vapenfabrik som FOI genom bulvanföretag hjälpt saudierna att anlägga i Saudiarabien. Idag avslöjades som sagt att ISP deltagit möten om vapenfabriken. Det är förstås mycket underligt, med tanke på att ISP är en exportkontrollmyndighet och ska granska och ge tillstånd till eller avslå vapenexport. Att ISP är invecklade i ett hemlighållet projekt som kringgått exportkontrollen är inte mindre än en skandal och det återstår att se vilka lagar som kan tillämpas gentemot generaldirektören och hans tjänstgöring.
Personligen skulle det inte förvåna mig om följden av denna #Saudigate, #saudivapen eller “projekt Simoom” blir att Ekman Duse får gå, att FOIs generaldirektör Jan-Olof Lind som ljugit till Ekot får avgå och även att någon minister som i konstitutionsutskottets utredning visar sig givit sitt godkännande krävs att avgå. Nu gäller det att det inte endast blir tjänstemän som offras, utan även att politiker får ta ansvar för sina beslut. Framför allt kan vi inte låta försvarsminister Sten Tolgfors, handelsminister Ewa Björling och statsminister Fredrik Reinfeldt komma undan genom att ducka och hänvisa till sekretess. Den här verksamheten ska ju enligt vittnen varit sanktionerad från högsta ort.
Fetstilningen ovan i citatet är min egen.