Framfört på Stockholm Poet Society på Bonden Bar 10 februari, 2024.
Siŋŋi
Vid Silverfallet,
upp genom dimman,
söker väg in i.
Utan återväg
upp genom dimman,
stigen till Siŋŋi.
Alla färgerna.
Brandgula fält, lavar,
vit snö & mörka stup.
Inte man men djur, som
springer i höstdis
genom dalens djup.
Kroppen den orkar, men
kvävande ensamt &
kallare än då.
Ack så vackert men
kvävande ensamt,
för här var vi två.
Solen går sakta
i Siŋŋivággi
där tid inte finns.
Men framme till slut.
För där är stugan,
där vi sov, jag minns.
Minnena av dig,
som vind över fjäll,
då livet ger nytt, men
bergen bevarar
det bästa av dig
från tiden som flytt.
Fjäril
När jag såg dig
…landade en fjäril
från ingenstans.
En kväll, underligt varm.
När vi två möttes
..landade en fjäril
precis bredvid.
Satte sig på min arm.
Med alla färgerna
i vardagsrummet
precis bredvid.
…Liknar som ingenting.
När jag såg dig
när vi två möttes.
Visste du fanns,
…du särskilt rara ting.
Fjäril 2
Så kort och för mig
kryptiskt att förstå.
Kom och flög förbi.
Gul, grön & azurblå.
Otyglad, född fri, &
så ska vi förbli, men
med hjärtläckage
och anestesi.
Alltsammans en dag
sedan vila i frid.
Glömt i evighet,
men vi minns det en tid, för
blott några veckor
är ett fjärilsliv.
Skyddsdräkt
Hopplösa skyddsdräkt,
kliv ur som naken.
Som ryckt ur djup sömn,
med ens klarvaken.
Du talar till mig, på
vårt språk utan ljud.
Hör alldeles klart.
Lyssna till varm hud.
Alla färgerna.
Ögonen lyser.
Händers ord då du
skälver och ryser.
Vi har hittat det, en
sanning under skal.
Som det en gång var,
som fria från kval.
Som barn utan lögn,
öppna dig för mig.
Utan förbehåll, säg
allting inom dig.